Z Skriv ut Skicka sidan

Bild: Qaz 9440063, f d Z 73, i Kristinehamn 2003
Tågab Qaz 9440063, f d Z 73, i Kristinehamn 2003. Lokomotorn har numera fått beteckningen Z 210. Den kallas lokalt för Geta (=geten). Foto Frederik Tellerup.

Klicka för förklaringar på faktabegrepp

Status: Enstaka i trafik
Typ: Mekanisk lokomotor
Axelföljd: B
Längd: ca 5100 mm
Tjänstevikt: ca 8 ton
Effekt: varierande beroende på variant, se nedan
Hastighet: upp till 55 km/h beroende på variant
Tillverkare: Bjurström/AB Slipmaterial
Byggår: 1926-1947
Byggt antal: 114 (köpta/övertagna av SJ)
Tillhör: EuroMaint, Tågab m fl

Den lilla lokomotorn från Västervik

På 1920-talet var hästar fortfarande vanliga som dragkraft vid växling, speciellt vid industrier. En man vid namn Lambert Bjurström som arbetade inom den mekaniska industrin vid denna tid insåg att ett litet bensindrivet lok skulle vara mycket effektivare. Med utgångspunkt från en Ford-motor som drev hjulaxlarna med kedjor konstruerade han ett enkelt växellok och lokomotorn var född. Bjurström började samarbeta med AB Slipmaterial i Västervik som hade den lediga verkstadskapacitet som behövdes och 1925 startade serietillverkning. Loken blev snabbt populära och fram till 1947 då tillverkningen lades ner byggdes flera hundra lokomotorer till SJ, privatbanor och industrier.

Littera Z 

Hos SJ fick loken littera Z. Förutom normalspåriga lokomotorer skaffade man även smalspåriga för 1067 och 891 mm spårvidd. SJ fick också överta många lokomotorer när privatbanorna förstatligades under 1930- och 40-talen.

SJ:s indelning av lokomotorer

Z: max 75 hk (ca 55 kW)
Z2: 76-119 hk
Z3: 120-149 hk. Se Z3.
Z40-serien: 150-199 hk. Exempelvis Z43.
Z60-serien: 200-299 hk. Exempelvis Z65 och Z66.
Zt: max 75 hk, spårvidd 1067 mm
Zp: max 75 hk, spårvidd 891 mm
Z2p: 76-119 hk, spårvidd 891 mm
Z4p: 120-299 hk, spårvidd 891 mm. Se Z4p.

Not. Effekten i kilowatt (kW) kan fås fram genom att dividera antalet hästkrafter (hk) med 1,36.

Littera efter effekt

När nyare och större lokomotorer följde under 1940- och 50-talen behövde SJ förtydliga sitt litterasystem och man beslöt att dela in lokomotorerna beroende på effekt (se faktarutan). De flesta Bjurströmslokomotorer fick då littera Z, Z2 eller Z3. Notera att eftersom olika typer med samma effekt fick samsas under samma littera innebar det att till exempel två Z3-lokomotorer kunde se helt olika ut.

Bild: Z 74 i Kil 1999. Foto Markus Blidh. Klicka för större bild.
SweMaint Z 74 i Kil 1999. Foto Markus Blidh.

Enstaka lok kvar

Samtliga kvarvarande Bjurström-lok fördes över till SJ:s tjänstefordonspark i början av 1980-talet och littererades om till Qaz. Än idag finns enstaka lok kvar och några hann till och med få SJ:s blå färgsättning innan SJ:s bolagisering (numera äger inte SJ längre några lokomotorer). Några lok har också byggts om med ny hydrostatisk växel.

Loken används nu som då främst till att flytta fordon vid verkstäder och lokstall.

 

Bild: Qaz 9440083, f d Z 183, i Ängelholm
Banverket Qaz 9440083, f d Z 183, i Ängelholm. Foto Bernt Schechinger.

Bild: Interiör förarhytten Z 73 1996
Interiör förarhytten Z 73 1996. Foto Markus Blidh.

Logga in för att skriva kommentar

Powered by Joomla Comments

3.26 Copyright (C) 2008 Compojoom.com / Copyright (C) 2007 Alain Georgette / Copyright (C) 2006 Frantisek Hliva. All rights reserved."

 

Logga in » | Registrera dig »

Regler för kommentarer

• Synpunkter på innehållet, kompletteringar eller rättelser? Skicka ett meddelande

Dela/bokmärk
Testa dina kunskaper

Senaste kommentarer