Iore Skriv ut Skicka sidan

Bild: Iore 102+118 i Luleå 2007
Iore 102+118 i Luleå 2007. Foto Markus Tellerup.

Klicka för förklaringar på faktabegrepp

Status: I trafik
Typ: Ellok
Axelföljd: Co'Co'+Co'Co'
Längd: 45810 mm
Effekt: 10800 kW
Hastighet: 80 km/h
Tillverkare: Bombardier
Byggår: 2000-2004, 2009-2010
Byggt antal: 13x2 = 26
Beställt antal: 4x2 = 8
Tillhör: Malmtrafik i Kiruna AB (tillhör LKAB)

Namn
101: Polcirkeln
102: Malmberget
103: Luleå
104: Gällivare
105: Narvik
106: Kiruna
107: Svappavaara
108: Torneträsk
109: Abisko
110: Björkliden
111: Katterat
112: Vassijaure
113: Bergfors
114: Rautas
115: Stenbacken
116: Stordalen
117: Boden
118: Murjek
119: Koskullskulle
120: Kaisepakte
121: Rombak
122: Råtsi
123: Riksgränsen
124: Kaitum
125: Sjisjka
126: Sandskär

Det envisa malmtågsloket

På 1990-talet började Dm3-loken bli ålderstigna samtidigt som man ville höja kapaciteten i tågen på Malmbanan. Gruvbolaget LKAB:s transportbolag Malmtrafik i Kiruna AB (MTAB) beställde därför en ny typ av malmtågslok av Bombardier. Loken har tagits fram speciellt för MTAB men har många likheter med flera tyska ellokstyper som Bombardier också tillverkat.

Loken består av två delar som fungerar som individiuella lok och en del kan alltså köras som ett eget lok. Upp till fyra delar kan dessutom multipelköras vid behov. Det parkopplade loket är 46 meter långt, väger 360 ton och kan dra tåg med en vikt på drygt 8000 ton. För att klara tågvikten har loken gjorts extra tunga genom att göra lokkorgen 4 cm tjock - på ett vanligt lok är väggarna en tiondel så tjocka.

Alla hjul går lika fort

Varje lokdel har två boggier med vardera tre drivande axlar. Den fördel med koppelstångsdrift som Dm3 har genom låg slirningsrisk kompenseras på Iore med att strömmen till motorerna automatiskt regleras så att alla axlar i boggien går lika fort. Lokets hastighet övervakas av fordonsdatorn som också styr broms, multipelkoppling med mera.

Nya beställningar 2007 och 2011

Det första loket kom till Sverige i augusti 2000 och provkördes samma höst. Loken sattes in i ordinarie trafik under 2001 och alla de första 18 loken var levererade tre år senare. Sommaren 2007 beställdes ytterligare åtta lokdelar. Som de tidigare tillverkades dessa lok vid Bombardiers anläggning i Kassel i Tyskland. Det första loket i den andra serien - nr 119 - anlände till Kiruna hösten 2009. En tredje serie med åtta lokdelar beställdes i april 2011. 

Bild: Iore 107+108 under leverans i Trelleborg 2003. Klicka för större bild.
Iore 107+108 under leverans i Trelleborg 2003. Lokens boggier transporterades separat på vagnar.
Bild: Iore 108+107 i Katterjåkk 2006
Iore 108+107 i Katterjåkk 2006. Foto Kjell Ahlén.

Iore var namnet

MTAB har gett loken litterat eller snarare namnet Iore till många järnvägsvänners förtret. Följer man de vedertagna litterareglerna skulle ett littera som börjar på M vara det korrekta. Iore anspelar på "iron ore" (engelska för järnmalm) men ger också associationer till den envisa åsnan Ior i böckerna om Nalle Puh. Ett envist lok alltså...

MTAB har också namngett loken individuellt efter olika platser utmed Malmbanan, se lista ovan.

 

Bild: Interiör förarhytt Iore 102 2003
Interiör förarhytt Iore 102 2003. Foto Markus Blidh.

Utgångna varianter/färgsättningar

Bild: Iore 102+101 i Kiruna 2000
Iore 102+101 i Kiruna 2000. Loken hade ännu inte fått namndekaler, nummer i fronten m m. Foto Bernt Schechinger.

Anton Andersson  - Till Johannes   |2010-12-20
Det är för att de kopplen tillåter tyngre tåg än vanliga skruvkoppel.
johannes  - till anton om de räknas ett eller två lok   |2010-12-20
svaret är att de räcnas som två lok .
johannes  - till anton   |2010-12-20
varför har iore loken amrikansk kopling
Anton Andersson  - Ett eller två lok?   |2010-09-18
Hej är det någon som vet om en lokdel räknas som ett lok eller om två delar tillsammans räknas om ett lok?

Sen en sak till. Går alltid samma lokdelar tillsammans eller byts det ofta?

Hoppas någon vet!!!!!!!!!!!!!!
Anton Andersson  - Svappavaara   |2010-05-29
Har ingen en bild på Iore 107 "Svappavaara"?
Logga in för att skriva kommentar

Powered by Joomla Comments

3.26 Copyright (C) 2008 Compojoom.com / Copyright (C) 2007 Alain Georgette / Copyright (C) 2006 Frantisek Hliva. All rights reserved."

 

Logga in » | Registrera dig »

Regler för kommentarer

• Synpunkter på innehållet, kompletteringar eller rättelser? Skicka ett meddelande

Dela/bokmärk
Testa dina kunskaper

Senaste kommentarer