Bräcke-Långsele-Vännäs-Boden

Stambanan genom övre Norrland

Stålpendeln på sin resa mellan Borlänge och Luleå rullar strax in i Tallbergstunneln några mil söder om Vännäs. Foto den 20 juli 2006, Mattias Eriksson.

Fakta

• Trafik: Godstrafik, delvis persontrafik (Vännäs-Boden)
• Öppnad: 1883-1894
• Spårvidd: 1435 mm
• Längd: 626 km
• Dubbelspår: Nej (dock två spår Oxmyran-Öre älv och Högbränna-Hörnsjö)
• STAX: D2 - 22,5 ton (Bräcke-Långsele), E4 - 25 ton (Långsele-Boden)
• Fjärrblockering: Ja
• ATC: Ja
• Trafikeringssystem: H
• Hastighet: Upp till 160 km/h

Historia

I september 1881 invigdes Norra stambanans nordligaste del upp till Ånge. Banan mellan Ånge och Bräcke hade då redan funnits i tre år som en del av Norrländska tvärbanan (i dag kallad Mittbanan). Därmed fanns möjligheten att fortsätta bygga en järnväg norrut.

Bräcke-Sollefteå och sedan Långsele-Vännäs

År 1881 beslöt riksdagen också att fortsätta bygga stambanan norrut från Bräcke. Sträckan Bräcke-Sollefteå öppnades i omgångar mellan 1883 och 1886. 1887 påbörjades så bygget av stambanans fortsättning norrut från Långsele. Man valde att inte bygga vidare norrut från Sollefteå som således inte blev en järnvägsknut utan en station på linjen mellan Långsele och Härnösand (Ådalsbanan). 1889 stod banan klar fram till Anundsjö och två år senare öppnades även sträckan Anundsjö-Vännäs.

Vännäs-Boden

Sara Lidmans Jernbaneepos

Författaren Sara Lidman föddes i Missenträsk mellan Jörn och Arvidsjaur. Debutromanen "Tjärdalen" kom ut 1953. Mest känd är hon kanske för sitt kontroversiella politiska engagemang men också för de sju romaner som tillsammans bildar "Jernbaneeposet". Byggandet av stambanan genom Västerbotten och hur detta påverkade bygden och människorna spelar en central roll i böckerna. Här ges också en god inblick i hur inlandet fick företräde när stambanans sträckning skulle avgöras. De sju romanerna gavs ut i nyutgåva 2003 på Albert Bonniers förlag under namnet "Jernbanan". Sara Lidman avled 2004.

1890 års riksdag tog beslut om att bygga även den nordligaste etappen, det vill säga en bana från Vännäs ända upp till järnvägen mellan Luleå och Gällivare som vid den tidpunkten fortfarande var privatägd (se Malmbanan). Platsen för anslutningen kom att bli Boden.

Till en början arbetade man endast från söder till norr. Sträckan Vännäs-Hällnäs öppnades i november 1892 och Hällnäs-Jörn i december 1893. Vid det laget byggdes järnvägen även i riktning söderut från Boden och och de båda rallarlagen möttes vid Koler söder om Älvsbyn, även detta i december 1893. I augusti 1894 öppnades så den sista delsträckan Jörn-Boden och hela den långa stambanan genom Norrland var i bruk.

Elektrifiering och fjärrblockering

Även utbyggnaden av eldrift på stambanenätet gjordes från söder mot norr och dröjde således förhållandevis länge på denna del. År 1939 hade man kommit så långt att Bräcke-Långsele fått eldrift, sedan fortsatte utbyggnaden upp till Mellansel 1940, Jörn 1941 och slutligen Boden 1942.

Däremot infördes fjärrblockering relativt tidigt. Redan 1961 var fjärrblockering införd på sträckan Bräcke-Långsele och sedan fortsatte utbyggnaden norrut fram till början av 70-talet.

Linjerätningar och uppgraderingar

De ursprungliga broarna över de många älvarna och mindre vattendragen har i många fall bytts ut under årens lopp för att klara de ständigt ökande tågvikterna. I samband med detta har linjen ofta lagts om något men 1979-85 gjordes mera genomgripande linjerätningar både söder och norr om Älvsbyn, bland annat med flera nya tunnlar.

Regelrätt dubbelspår har inte byggts på någon sträcka. Däremot har den gamla linjen sparats vid ett par omläggningar söder om Vännäs på 1990-talet vilket i praktiken har skapat ett par kortare dubbelspårssträckor. I och med bygget av Botniabanan kan denna dock fungera som ett "dubbelspår" för godstrafiken upp till Vännäs.

Ett av Connex nattåg vid Jörn den 30 maj 2005. Loket är SSRT Rc6 1335. Foto Jonatan Rydberg.

En järnväg för gods och nattåg

Huvudsyftet med denna långa järnvägs tillkomst var - och är alltjämt - att underlätta transporterna av Norrlands rikedomar (stål- och skogsprodukter) söderut samt ut till kusten via sidobanorna. Efter elektrifieringen infördes de sexaxliga elloken av littera M (Mg och senare Ma) som dragkraft i godstågen, men särskilt Ma kom även att användas en del i persontrafiken.

Det sista genomgående dagtåget på sträckan försvann i början av 1980-talet men så sent som 1983 kunde man åka från Stockholm klockan 8 på morgonen och vara framme i Luleå efter 16 timmars resa med samma tåg. Därefter hänvisades i princip alla dagresor till flyg, alternativt buss längs kusten. Persontågstrafiken i Norrland fick ny kraft i och med att Botniabanan togs i bruk, men innebar samtidigt att även nattågstrafiken på en stor del av stambanan flyttades ut till kusten.

Nattågen upphandlas numera av Trafikverket (tidigare Rikstrafiken). Trafikutövare har varit Tågkompaniet åren 2000-2003, Connex (sedermera Veolia Transport) 2003-2008 och därefter SJ sedan juni 2008. Sistnämnda år började Veolia Transport istället köra trafik i egen regi med nattåg Malmö/Göteborg-Narvik under namnet Lapplandståget, men det begränsade sig till sommaren och blev ett kortvarigt försök.

Norska CargoNet passerar Bastuträsk med tåget Arctic Rail Express den 16 juli 2013. Tåget dras av ett lok typ 185. Foto Jonatan Rydberg.

Trafik

Planenlig persontrafik finns endast från Vännäs och norrut. Norrtåg kör regionala tåg Umeå-Luleå via Vännäs-Boden. Norrlandståget körs av Vy - med Rc6-lok som dragkraft - och utgörs av nattåg t.o.r. Göteborg/Stockholm-Luleå/Narvik. Numera går båda nattågen via Ådalsbanan och Botniabanan upp till Umeå.

Godstrafiken är desto större och domineras av Green Cargo. Timmertåg är vanliga liksom transporter med produkter från kustens pappersbruk. Andra betydelsefulla transporter är stålämnestågen från Luleå till Borlänge samt de s.k. ARE-tågen (Arctic Rail Express) som går direkt mellan Oslo och Narvik. ARE-tågen körs av norska CargoNet. Även bland andra Hector Rail har viss trafik på banan.

De tre Tallbergsbroarna: Nära samhället Nyåker, vid Tallberg, korsar stambanan Öre älv. Här kan man förutom storslagen natur beundra ett sekels brobyggarkonst representerad av tre järnvägsbroar. Den ursprungliga bron från 1891 är en fackverksbro i stål. Den fungerar nu enbart som landsvägsbro. Nummer två från 1919 är en bågbro i betong och byggdes för att den gamla snabbt blivit otidsenlig för de ökande tågvikterna. Sune Jonsson, född i Nyåker och mest känd som fotograf, beskrev bygget av betongbron i sin roman "Brobyggarna". Denna bro används inte längre men står kvar som byggnadsminnesmärke. Den nuvarande järnvägsbron från 1994 är en kombination av stål och betong och tillkom som en del av omfattande linjeomläggningar i området. I Byahuset i Nyåker finns en utställning om Tallbergsbroarna. Foto 2020, Jeff Trigwell.

Beskrivning

En stor del av banan är idag utan persontrafik, men här följer ändå en uppräkning av samtliga stationer på sträckan och saker som kan vara intressanta att notera.

Bräcke (Bä, 0 km/km 515): Station för resandeutbyte. Dubbelspåret Ånge-Bräcke upphör. Den norrländska tvärbanan fortsätter mot nordväst.
Bodsjön (Bön, 8 km/km 523): Mötesstation. Den långsträckta sjön ligger på banans vänstra sida.
Grötingen (Grö, 13 km/km 528): Mötesstation. Även detta namn kommer från sjön intill järnvägen.
Nyhem (Ny, 22 km/km 537): Mötesstation.
Karlsberg (Ksg, 30 km/km 545): Mötesstation.
Dockmyr (Dk, 35 km/km 550): Mötesstation. Strax före stationen har vi passerat hela stambanans höjdpunkt med sina 354 meter över havet.
Gastsjön (Gsn, 42 km/km 557): Mötesstation. Banan följer sjön som ligger på vänster sida.
Övsjö (Övö, 49 km/km 564): Mötesstation.

Kälarne (Kln, 55 km/km 570): Mötesstation. Mindre samhälle.
Roback (Rob, 62 km/km 577): Mötesstation.
Håsjö (Hå, 67 km/km 582): Mötesstation.
Singsån (Sngå, 73 km/km 588): Mötesstation. Kort senare ligger den ena av två tunnlar längs de 30 sydligaste milen, men denna är endast 17 meter lång.
Ragunda (Ru, 80 km/km 595): Mötesstation. Ragundatunneln ca 3 kilometer efter stationen är 127 meter lång. Ragunda har flera särpräglade sevärdheter, centralort i Ragunda kommun är dock numera Hammarstrand. Banan följer här Indalsälvens dalgång och går närmast i sydostlig riktning. Indalsälven korsas nära Döda fallet - ett monument över en katastrof år 1796 då kanalarbeten gjorde att älven tog sig en helt ny fåra. Det har funnits en rälsbusshållplats vid Döda fallet på den tiden det gick inte bara persontåg utan även lokala rälsbussar på den här delen av banan. Hållplatsen lades ned 1958.
Bispgården (Bsg, 93 km/km 608): Mötesstation. Mindre samhälle. I närheten - vid Utanede - ligger en beramad thailändsk paviljong anlagd till minne av en thailändsk kunglighet som blev förtjust i den vackra trakten. Banan svänger norrut igen.
Fångsjöbacken (Fgö, 104 km/km 618): Mötesstation.
Graninge (Ga, 111 km/km 626): Mötesstation. Graninge bruk ligger en bit längre österut.
Helgum (Hlm, 121 km/km 636): Mötesstation. Mindre samhälle.
Österforse (126 km/km 641): Nedlagd hållplats. Banan har Faxälven och Forse kraftverk på vänster sida.

Långsele (Lsl, 131 km/km 646): Långsele var en gång en viktig järnvägsknut för tågen på stambanan, Ådalsbanan och Forsmo-Hotingbanan. Strax norr om stationen ansluter Ådalsbanan från Härnösand. Här korsas också Faxälven som sedan de båda banorna följer parallellt på varsin sida. Bron över Faxälven byttes ut mot en ny år 1997.
Österås (Öså, 139 km/km 654): Mötesstation. Här svänger stambanan mot nordväst och Ådalsbanan mot sydost.
Forsmo (Fsm, 145 km/km 660): Mötesstation. Godsbanan till Hoting fortsätter mot nordväst. Strax efter stationen passerar stambanan Ångermanälven på den höga Forsmobron. Den imponerande bron från 1912 är 277 meter lång och 50 meter hög. Många av stambanans stålbroar har på senare tid bytts ut mot nya i betong, men Forsmobron står kvar och tack vare en nyligen genomförd upprustning och förstärkning beräknas den hålla i ytterligare många år. Fram till Mellansel dominerar sedan den skogrika ödemarken.
Selsjön (Slj, 151 km/km 666): Mötesstation.

Backsjön (Baö, 157 km/km 672): Mötesstation.
Grönåsen (Gnå, 163 km/km 678): Mötesstation.
Stormyran (Som, 170 km/km 685): Mötesstation.
Aspeå (Ap, 174 km/km 689): Mötesstation.
Holmån (Hoå, 182 km/km 697): Mötesstation.
Skorped (Sop, 192 km/km 707): Mötesstation. Litet stationssamhälle som bildar ett avbrott i vildmarksvyerna.
Kälvattnet (Käv, 203 km/km 718): Mötesstation intill sjön med samma namn.
Anundsjö (Anö, 213 km/km 728): Mötesstation. Banan går en bit söder om samhället.
Mellansel (Msl, 222 km/km 737): Station för resandeutbyte. Här avviker linjen till Örnsköldsvik som numera också utgör förbindelse till den nybyggda Botniabanan. Efter Mellansel korsas Moälven.
Yttersel (Ysl, 224 km/km 739): Linjeplats.
Gottne (Ge, 226 km/km 741): Mötesstation.

Björnsjö (Bjö, 237 km/km 752): Mötesstation. Örnsköldsviks Järnvägssällskap håller till här.
Björna (Bj, 247 km/km 762): Mötesstation. Mindre samhälle. Banan korsar Gide älv.
Långviksmon (Lmn, 258 km/km 773): Mötesstation. Mindre samhälle.
Långvattnet (Lnv, 263 km/km 778): Mötesstation.
Trehörningsjö (Thö, 272 km/km 787): Mötesstation. Mindre samhälle.
Norrfors (Nrs, 285 km/km 800): Mötesstation. Strax före det lilla samhället korsas Lögde älv.
Brattsbacka (Brs, 296 km/km 811): Mötesstation.
Oxmyran (Oxm, 299 km/km 814): Station.
Mellan Oxmyran och Öre älv öppnades en ny rakare linje 1995 som bland annat omfattar den 1,7 kilometer långa Glödbergstunneln. Den gamla linjen - över Nyåker (Nyå, 303 km/km 818) - finns dock kvar och används vid tågmöten. Denna är ett par kilometer längre än den nya linjen.
Öre älv (Öä, 307 km/km 822): Station. Älven med samma namn korsas på en bro öppnad 1994. Det är den senaste av de tre Tallbergsbroarna. Den 380 meter långa Tallbergstunneln genom Glödberget (ej att förväxla med det tidigare Glödberget) ersatte en kortare tunnel vid en linjeomläggning 1981. Tallbergstunneln var länge den enda tunneln mellan Långsele och Boden.

Norrtåg X52 9042 på väg från Umeå till Luleå susar förbi stationshuset i Ekträsk, ett av de kvarvarande stationshusen av Byskemodellen. Foto i juli 2014, Christian Tellerup.

Högbränna (Hbä, 312 km/km 829): Station.
Sträckan Högbränna-Hörnsjö har två spår - den gamla sträckningen som numera endast används vid tågmöten och en ny sträckning från 1995. Den nya linjen går genom en 380 meter lång tunnel under Pustberget.
Hörnsjö (Hsö, 318 km/km 834): Station.
Degermyr (Dgm, 331 km/km 847): Mötesstation.
Strax före Vännäs korsas Ume älv. Den nuvarande lådbalksbron med lutande sidor är från 1965 och var när den byggdes unik i sitt slag i Sverige.
Vännäs (Vns, 341 km/km 857): Station för resandeutbyte. Norr om stationen finns två anslutningar (alltså ett triangelspår) till banan mot Umeå-Holmsund. Vännäs har alltid varit en av de viktigare stationerna längs stambanan. Förutom dess roll som järnvägsknut har Vännäs varit en betydande stationeringsort för tågpersonalen och även haft lokverkstad. Även om aktiviteten minskat finns allt detta i viss utsträckning kvar. Ett par entusiaster har även sett till att orten ståtar med en riktigt stor trädgårdsjärnväg kallad "Tuffa tåg".

Tväråbäck (Tvb, 350 km/km 866): Mötesstation.
Tvärålund (Tvä, 363 km/km 879): Station som återfick persontrafiken 2014 när tågen mellan Umeå och Lycksele började göra uppehåll här. Mindre samhälle. Strax före Vindeln korsas Vindelälven på en betongbro från 1952.
Vindeln (Vdn, 376 km/km 892): Station för resande. Ursprungligen en kyrkplats vid namn Degerfors som växte till ett stationssamhälle.
Hällnäs (Hls, 389 km/km 905): Tågen Umeå-Lycksele gör uppehåll här. Stationssamhälle. Norr om stationen viker banan mot Lycksele och Storuman av mot nordväst. Till Hällnäs kom tidigare många tuberkulospatienter med tåg för att vårdas på det stora sanatoriet som invigdes 1926 och ligger på en höjd till höger ovanför järnvägen. I slutet av 50-talet fanns här hela 340 vårdplatser.
Yttersjön (Yö, 401 km/km 917): Mötesstation.
Ekträsk (Etk, 415 km/km 931): Mötesstation. En bit efter Ekträsk korsar banan Sävarån.
Lubboträsk (Luä, 425 km/km 941): Mötesstation. Sikån korsas vid km 946.

Övre Norrlands stationshus

Med visst mått av generalisering går det att indela de större stationshusen längs banan i tre huvudtyper. Den mest karaktäristiska är den som här representeras av Boden (bild 1) - stort tjärat timmerhus i nationalromantisk stil med rik ornamentering och fornnordiska inslag. Vännäs är snarlikt och mindre varianter återfinns i Mellansel och Jörn. Lite mer blygsamma men ändå vackra trähus står kvar i bland annat Älvsbyn (bild 2) och Hällnäs. Huset i Hällnäs blev en av järnvägsarkitekten Adolf Wilhelm Edelsvärds standardtyper och utgjorde modell för hela 42 andra svenska stationshus. En mindre typ är den så kallade Byskemodellen. På vissa ställen har de ursprungliga stationshusen ersatts av nya. Som minnesmärken över 1960-talets stilideal står lådor byggda i tegel i Bastuträsk (bild 3) och Vindeln. (Huset i Bastuträsk har sedermera fått en andra våning med sadeltak.)

Åsträsk (Åst, 432 km/km 948): Mötesstation. Norr om Åsträsk finns såvitt känt Sveriges enda "hotell" för huggormar. Vid en trumrenovering våren 2004 upptäcktes att detta arbete riskerade att förstöra ett populärt övervintringsställe för ormarna - som ersättning byggdes ett särskilt ormhotell av sten och jord intill banvallen.
Kattisträsk (Kaä, 441 km/km 957): Mötesstation.
Strax före Bastuträsk finns två anslutningar (alltså även här ett triangelspår) till banan mot Skelleftehamn.
Jonsträsk (Jot, 450 km/km 966): Linjeplats.
Bastuträsk (Bst, 452 km/km 968): Station för resande. Stationssamhälle. Här har det typiska stationshuset av "Norrlandsmodell" i trä ersatts av en 60-talslåda.
Karsbäcken (Krb, 467 km/km 982): Mötesstation. Efter några kilometer - vid Kusfors - korsas Skellefteälven på en 464 meter lång bro, den längsta av stambanans många broar. Kort därefter korsas även Petikån på en betydligt kortare bro.
Lidlund (Ldl, 472 km/km 993): Mötesstation.

Attraktioner vid Kusfors

Ett tåg med timmervagnar korsar Skellefteälven på den nybyggda bron vid Kusfors. Mellan Karsbäcken och Lidlund förkortades banan med en ny linje - inklusive ny bro över Skellefteälven - 1993. Den gamla sträckningen korsade älven på en unikt konstruerad stålbro som numera är riven.

Som minnesmärke över järnvägens betydelse för Kusfors har ångloket typ B nr 1268 ställts upp vid det fd stationshuset längs den nedlagda sträckningen. I huset finns Café Ångloket. Foto (bägge) i maj 2005, Jonatan Rydberg. 


Ytterligare en egenhet i Kusfors var att stambanan här korsades av världens längsta linbana (96 kilometer lång) som mellan 1943 och 1987 transporterade malm från Kristineberg till Boliden. Cirka en mil av banan användes 1989-2017 som turistattraktion och utrustades med korgar för passagerare. 2021 revs linbanan.

Jörn (Jrn, 484 km/km 1002): Station för resandeutbyte. Ännu ett samhälle som uppstod i och med järnvägens ankomst. Här ansluter den till största delen nedlagda järnvägen till Arvidsjaur. Både person- och godstrafiken på denna lades ned 1990, men närmast Jörn används spåret som lastplats.
Storträsk (Sto, 495 km/km 1013): Mötesstation.
Träskholm (Thm, 505 km/km 1023): Mötesstation.
Myrheden (Mhn, 516 km/km 1033): Mötesstation. Precis som Hällnäs har Myrheden fått ge namn åt en typmodell av stationshus - fast ändå inte eftersom den kallas Byskemodellen då stationen från början var tänkt att heta Byske. Dessa timrade mindre stationshus återfinns på flera av stationerna mellan Vännäs och Boden men just Myrhedens är rivet.
Långträsk (Ltk, 527 km/km 1044): Mötesstation.
Storblåliden (Sbi, 537 km/km 1054): Mötesstation. Banans högst belägna station 352 meter över havet.
Koler (Klr, 544 km/km 1062): Mötesstation. Här möttes rallarlagen den 6 december 1893 och den långa stambanan blev en sammanhängande järnväg.
Storsund (Sts, 557 km/km 1075): Mötesstation. Mindre by belägen mellan flera sjöar. Längre fram har banan den större sjön Stor-Teuger på höger sida och sedan en omläggning 1974 går järnvägen på en lång bank över sjöns nordvästra hörn.

Järneträsk (Jnt, 567 km/km 1085): Mötesstation.
Korsträsk (Ktä, 574 km/km 1092): Mötesstation. Mindre tätort.
Nyfors (Nyf, 578 km/km 1096): Här finns sedan 1995 anslutningen till banan mot Piteå, även här via ett triangelspår.
Älvsbyn (Äy, 580 km/km 1098): Station för resande. Banan korsar Pite älv på en bro som byggdes 1980. Linjen från Älvsbyn och drygt 11 kilometer norrut lades om 1979-82 med bland annat två nya tunnlar. Den gamla linjen hade snäva kurvor och branta stigningar som byggdes bort. Ladubergstunneln före Laduberg station är 976 meter lång.
Laduberg (Lrg, 588 km/km km 1106): Mötesstation. Gäddträskälven korsas mitt på mötesstationen. Bergträsktunneln som följer en stund senare är 733 meter lång.
Brännberg (Brg, 598 km/km 1117): Mötesstation.
Degerbäcken (Dbn, 611 km/km 1129): Mötesstation.
Hednoret (Ht, 618 km/km 1136): Mötesstation.
I utkanten av Boden korsas Lule älv. Den nuvarande lådbalksbron byggdes 1972.
Boden Södra (Bds, 623 km/km 1141): Mötesstation. Vi har nu nått ändpunkten Boden med sin prägel av garnisonsstad och nordlig järnvägsknut. De militära inslagen märks inte minst vid Boden Södra med sina stora magasinsbyggnader som använts av försvaret. Den största av dem - Havremagasinet - är numera en stor konsthall.
Strax före Boden C ansluter Malmbanan från Luleå. Malmtågen går dock via ett förbigångsspår som inte passerar Boden C.
Boden Central (Bdn, 626 km/km 1144): Station för resandeutbyte. Norrut fortsätter Malmbanan och Haparandabanan på ett gemensamt spår.

Norrgående "Kopparpendel" med TGOJ Ma 407 korsar Indalsälven vid Ragunda. Den ursprungliga bron från 1885 står kvar vid sidan av den nuvarande från 1955. Foto den 6 september 2003, Martin Oscarsson.

Två ellok typ 142 i täten för Hector Rails godståg Piteå-Hallsberg i Degermyr den 15 augusti 2006. Foto Daniel Majd.

Ekträsk i skymningsljus vintern 2002.

Connex tåg 7071 mot Göteborg vid Österås den 25 juli 2004. I bakgrunden syns Forsmobron. Foto Martin Oscarsson.

Ett tåg med stålämnen från Luleå till Borlänge nära Döda fallet i september 2003. Foto Martin Oscarsson.

En minnessten i Koler påminner om att här spikades rälerna från norr och söder samman den 6 december 1893 och den långa stambanan genom Norrland var fullbordad. Foto 2004, Martin Oscarsson.

Vindelälven är en av de fyra oreglerade Norrlandsälvarna. Reginatåget "Norrskenan" korsar bron söder om Vindeln den 21 juli 2006. Norrskenan trafikerade under åren 2006-08 sträckan Umeå-Luleå. Foto Mattias Eriksson.

Ett godståg korsar Forsmobron. Denna 277 meter långa bro ersatte år 1912 den ursprungliga från 1888. Denna var 28 meter kortare men ändå stambanans längsta.

Green Cargo Rc4 1197 med godståg Ånge-Narvik utanför Vännäs i oktober 2002.

Hector Rail med ett södergående tåg på Tallbergsbron 20 juli 2006. Foto Mattias Eriksson.

Green Cargo Rc4 1251 med ett tåg från Volvos fabrik i Umeå till Göteborg vid Backsjön i februari 2004. Foto Martin Oscarsson.

Mer om banan

- Lars-Olof Lind mfl: Järnvägsdata med trafikplatser, Svenska Järnvägsklubbens skriftserie nr 83, 2009
- Bengt Spade: Järnvägsbroarna över Öre älv, Spår, Järnvägsmusei Vänners årsbok 2000
- Folke Svensson: Stambanan genom övre Norrland, del III, tidskriften Tåg nr 2/1980
- Jan Bergsten: SJ lägger om norra stambanan. Två tunnlar byggs - 20 kurvor blir fem, tidskriften Tåg nr 6/1980
- Nya spårsträckan Älvsbyn-Bergträsk invigd, tidskriften Tåg nr 10/1982
- Thomas Dagåker mfl: Rapport från ett tågdiggardygn (Grötingen), tidskriften Tåg nr 1/1988
- Sune Herbst: Min ånglokstid i Vännäs, tidskriften Tåg del 1, nr 5/1988; del 2, nr 3/1989
- Gunnar Lind: Motorvagnssnälltåget 97/98, tidskriften Tåg nr 6/1993
- Gösta Dahlqvist: Med "Fisken" genom Norrlandsvintern, tidskriften Tåg nr 1/1998
- Jan Lindahl: Tågkompaniet på marsch!, tidskriften Tåg nr 1-2/2000
- Peter Löf: Upplagsplats från andra världskriget, tidskriften Tåg nr 1-2/2000
- Ulf Nyström & Jan Lindahl: Skakig start för Connex samt Tågkompaniet tågar ut, tidskriften Tåg nr 8/2003
- Ulf Nyström: Med Re genom de stora skogarna, tidskriften Tåg nr 10/2011
- Historiskt.nu om Norra stambanorna